good frames won't save bad paintings

blä!
Inte mycket flyt just nu alltså...

Badade med min superfina klocka från London här om dagen. Den gick ju sönder såklart =/ Hur kunnde jag glömma att ta av mig den?
Vart fan är min andra klocka? Efter att jag flyttade hit hittar jag ingenting. Mycket saker som är borta eller undangömmda på konstiga ställen.

Imorse när jag väntade på tåget in till jobbet så hugger det till lite oroväckande i magen. Fan! Jag ska ju ha mens och inte hade jag med mig några lingonkorkar alls. Varför är man aldrig förberedd. Man vet ju att det kommer en gång i månaden. Det är ju inget nytt direkt.
Så vad gör man, tåget kommer inom några sekunder så man hinner inte springa på toaletten för då vet man att man kommer att missa tåget och därmed komma försent till butiken. Det var med andra ord bara att kliva på tåget och föröka sitta så still som möjligt. Väl framme rusa till Ica o köpa tamponger, springa vidare till butiken och slänga sig på toan. Varför all denna stress så det ännu inte hunnit komma en endaste droppe. Mina trosor var räddade!! =)

Till råga på allt så är jag sur, arg och ledsen. Jag ska leta ett annat helgjobb!
Orkar inte ens berätta vad som har hänt.

Heldag på stan.
Åkte in för att jag skulle köpa skor. Kom hem med skor, strumpor, tallrikar, tyg och en jacka. Det låter som att jag brännt rätt mycket pengar, men icke sa nicke!
- Jackan kostade 299!!! helt otroligt =)
- Tallrikarna var på rean och dessutom slog kassörkan in dom fel, så jag fick 50% +80kr rabatt! 4 tallrikar för 140 spänn =)
- Jag hade planerat att köpa ett par Vagabong dojjer, men hittade nästan exakt lika dana i en annan butik på rean. Låg på samma pris från början, men efter rabatten så kostade de endast 245! helt sjukt!

Mycket nöjd efter dagens shoppingtur!

Jobbångest nr1:
Jag behöver semester! Vart tog sommaren vägen egentligen då man ska vara ledig och sammla krafter inför den tunga hösten?! Sommaren har ju inte ens kommit och om den har det så har jag vilket fall jobbat hela tiden.
Jag har jobbat mer än jag velat och ändå tackat nej till jobb som man sedan har ångest för. Ångets för att man satt arbetsgivaren i skiten och att jag går miste om en slant. Men om man inte orkar då?! Vad gör man då? När man redan jobbat, jobbat, jobbat och inte andats på flera månader. Då måste man väl ändå få säga nej?

Jobbångest nr2:
Jag tror att jag har spelat mina kort fel och kommer därmed få kämpa för att få ett jobb efter utbildningen.
Kanske var dumt av mig att flytta till Stockholm? Inte mycket som varit bra med det egentligen. Jag trivs inte i min bostad och min fritid går åt till att pendla. Men det är ju här jag vill bo, om man bara kan få ordning på boendesituationen!
Känns som att det kommer vara super svårt att få ett jobb efter utbildningen. Det där med att söka jobb är ju helt nytt för mig, men man kanske inte ska vara så hård innan man hunnit prova.

Stress:
Kanske har jag svårt att stå emot denna Stockholmshysteri. Men här är verkligen tempot ett annat. På gott och ont. Ibland gillar jag det, men just hatar jag det. Ta det lugnt för fan!

Jag kanske satsar på helt fel taktik för inte blir man lyckligare av att flytta runt hela tiden. Nu vill jag ha trygghet och ett hem dit man vill komma hem.
Faktum är att jag saknar min lägenhet i Borås, men jag spyr på staden!

Jaja, jag kanske är bitter, men ibland ,åste man få vara det!
Nästa gång får jag väl skriva om allt bra med flytten till Sthlm, för trots dagens sura min så har jag det rätt kul.

I fredags kom mamma, pappa, syster, vovven och farmor på besök.
Malin skulle sova hos mig och resten i husvagnen.
Farmor hade aldrig campat förrut och tyckte att det skulle bli jätte spännande! Jag fattar inte hur hon orkar...hoppas att jag blir lika pigg och alert som hon när jag blir gammal!
I lördags tog vi oss en titt på Södertälje centrum, något som jag aldrig tidigare gjort trots att jag bor i Södertälje kommun. Jag får skämmas! Men nu har jag iaf varit där och det var inte så farligt som jag trodde. Tvärtom, ganska mysigt och lagom mycket trängsel jämfört med Stockholm.
Efter rundturen i centrum blev det födelsedagsfika hemma hos mig. Farmor hade bakat 7 sorters kakor som vanligt =)
Dagen avslutades med grillning vid husvagnen och prommenad vid sjön.

Jag vill be alla mina bloggläsare om ursäkt för min snubblande fingerföring över tangenterna! 
Satt just och läste vad jag skriver i mina inlägg egentligen och upptäckte mycket snubblande och fummlande.
Jag lovar att försöka bättra mig!

kl. 04.25 kom taxin och hämtade mig. Jag skulle åka till Cityterminalen för att byta till flygbussen mot Arlanda.
Jag hade sovit jätte dåligt hela natten, bl.a för att jag tittade på The Grudge 2 innan jag skulle sova...dumt!
Trött som en gnu kom vi slutligen fram till Arlanda och skulle checka in. Jag åkte som Mr. Jenny Johansson :P konstigt med tanke på att taxichauffören som skjutsade mig tidigare på morgonen frågade om Jenny var ett herrnamn...Hur fasan tänkte han då?!
När vi väl landat i Köpenhamn skulle vi leta oss fram till hotellet vi skulle bo på. Vägbeskrivningen vi hade fått var att gå norr ut. Hur vet man vilket håll norr är åt om man inte har med sig ett kompass?! Vi började fråga några danskar, men inte ens dom visste vilket håll vi skulle gå åt. Efter några turer hittade vi dit och började med en stor hotellfrukost. Därefter var det bara att åka ut till mässan och börja bygga monter. Riktigt karlgöra vill jag lova, men efter några timmars pyssel o knåp hade vi fått ihop alla hyllor och då var det bara kläderna som skulle hängas upp. Nöjda över resultatet gick vi till rummet och skulle vila lite innan middagen på kvällen. Väl på rummet slår jag på min mobil som varit avstångd hela dagen och får syn på ett meddelande om att jag glömde lämna nycklarna till den lägenheten jag hade sovit i natten innan. Fasan! Så jag letade upp ett postkontor och skickade iväg dom med expresbud utan att hon egentligen kunnde lova mig att de skulle hinna fram innan fredag, då det var tvugna att vara framme. Typiskt att man ska glömma sånna där viktig saker!
På kvällen blev det iaf middag på Tomas och Martins rum med diverse folk från modebranchen. Själv så kännde jag inte igen så många förrutom några killar som jobbar som distrubutörer för några märken från USA, Tomas från Spalt och tjejen från Pudel. Det blev en mycket lyckad tillställning med god mat som Martin hade fixat, synd bara att man var så trött. Runt 12-snåret gick vi tjejer och sov. Morgonen därpå vaknade jag med en hals som värkte och en kropp som svettades. Jag lovar dig att det här var inga bakfylle symptom utan snarare tecken på sjukdom =(
Jag som aldrig blir sjuk! Så hela torsdagsdygnet spenderade jag på hotellrummet framför dansk  tv och käkade panodil för att överleva. Nästa morgon mådde jag lika kasst så vi bestämmde oss för att jag skulle få åka hem.
När jag väl kommit fram till Centralstationen med mitt bagage så är tåget till Sthlm inställt. Martin kommer rusande från mässan och ska hjälpa mig. Det slutar med att jag får åka buss ut till flygplatsen och där byta till tåg till Malmö, sen byta in min biljett i Malmö eftersom jag missat Sthlm tåget. Så jag blev kvar i Malmö i ca. 1½ timme. Jag orkade aldrig åka hel vägen till Sthlm så jag hoppade av hemma hos pärona och blir lite ompysslad här!

Typiskt som fasan när man aldrig annars blir sjuk, så blir man det när man ska iväg på något man sett fram emot så mycket! Jag hade ju planerat att skapa massa kontakter och hjälpa till att sälja kollektionen och få jätte mycket nya erfarenheter med mig hem. Men det enda jag hann göra var att bygga montern.

Vi ställde klockan för att kunna utnyttja dagen maximalt. Det va mycket vi skulle hinna med.
Vi startade dagen med ett varv på Systembolaget där vi plockade på oss lite av varje för att överleva dagens hetta.
Därefter blev det ett stopp på korvmojjen. Jag köpte mammas köttbulletallrik, utan lingon, för dom var slut.
Sen spatserade vi vidare till Platten för att invänta Pride-paraden.
Måste erkänna att jag var en smula besviken på paraden, jag hade hoppats på ännu mer spex, nakna bröst och massa hångel.
Ja ja...sedan tog vi tåget till Hornstull för att hämta nyckeln till lyan jag får låna. Jisses vilken fin lägenhet. Den var visserligen under kontruktion, men rackars vad nice! En japansk kille som bor där i vanliga fall och det syntes verkligen på inredningen. Skitsnyggt!
Väl framme i lyan packade vi om och rustade för andra halvan utav dagen som vi började med ett besök på Streetmarknaden. Jag köpte ett superfint halsband utav en kille som heter Martin Tallvid.
Innan vi lämnade Hornstull shoppade vi lite kyckling och potatissallad som skulle bli vår picknick på Gröna Lund. Manny höll på att bli sjösjuk på den korta båtfärden, men klarade sig med nöd och näppe. Väl framme så missade vi den billiga entén med ett ynka nummer. Sura som fan betalade vi det dubbla och gick in med bestämmda steg, åt våran picknick, gick några varv innan vi insåg att vi faktiskt hade rätt tråkigt och åkte tillbaka till Slussen igen.
Där svepte vi istället några billiga öl och flörtade lite med bartendern :P
Nästa stopp blev en tur till Gärdet där Mannys bror förfestade med några kompisar. Lagom som vi var framme satt dom i taxin påväg in till stan. Så vi hakade på och var inom några minuter tillbaka där vi började.
Trots mycket fläng och ömma fötter så blev kvällen lyckad. Vi båda somnade bums, utmattade utav dagens bravader.

Mina damer och herrar!
Jag vill här med pressentera ett
mycket litet djur.
Det är ett djur som ofta är ute på
vandring och just nu är kompasset
inställt i nordöstlig riktning, närmare
bestämt mot Stockholm.

Två Små Hus-

Varje sommar måste man ta sig en tur till Två Små Hus, classcafét på lilla hamnpiren i Motala.

Va fan! Ska jag ta det som en komplimang eller förolämpning?!

- Är du också 89:a?
- Nej, 85:a!!!


Senare samma kväll...

- Går du i 2:an eller har du precis tagit studenten?
- Jag är 22 år...det var 3 år sen jag tog studenten!

För övrigt så var kvällen lyckad! Drog med mig syster yster in till Vadstena för årets första Måndagsklubb! Trots regn och surt väder var det knökfullt.
Bra musik och liveband gjorde kvällen till den bästa utekvällen av dom alla den här sommaren.
Det enda jag kan klaga på är alla fulla flickor som envisas med att gå i klackskor när dom inte kan kontrollera sina egna ben. Tänk på era medmänniskor!

...jo jag tackar ja!
Så var rubriken till en av gårdagens artiklar i Motala/Vadstena Tidningen.

Chefen kom upp på fredagsförmiddagen och sa att Motala Tidning ville skriva några rader om oss stackars sommarjobbare. Vi pratade några ord med dom och sen försvann dom iväg till någon avdelning för att knäppa lite bilder. Skönt tänkte jag att jag slapp vara med på bild, då de plötsligt skymtades längst ner i korridoren till min avdelning. Shit!! Jag gömmer mig hos en tant tänkte jag, längre än så kom jag inte förrän jag hade en kamera i nyllen och bilderna haglade. Det var inte så farligt ändå trots allt...och med tanke att det hade varit runt på det andra avdelningarna innan så tänkte jag att chansen är ju ändå minimal att de väljer en bild på mig.

Fredag morgon kl.03,20 steg vi upp, alla i familjen. Ja...inte var det för att slänga oss över tidningen direkt, utan vår årliga färd till Ullared väntade. Sen gjorde det ju inget att tidningen redan var på plats. Jag rusade ut för att granska artikeln och gissa vem som var på bild??!! Jo, jag såklart.
Rackarns bananer...

Resan till Ullared som annars brukar vara väldigt lång och seg gick den här gången väldigt fort med tanke på att jag sov precis hela vägen. Något som annars aldrig händer... Det får jag tacka John Blund för!
Ge Kås öppnar kl.07,00 på lördagar och vi anlände strax därefter och greppade snabbt tag i varsin kundvagn och började tokshoppa som vanligt.

Jennys bästa köp:
En femarmad ljusstacke, 49kr och 14st svarta ljus 20kr =)

Inte mycket vårväder idag inte. Regnet står som spön i backen. Tur att man slipper gå ut på ett tag, för som vanligt är jag fast i The Stray Boys butiken på söndagar. Det är i och för sig ganska trevligt att vara fast här. Massa bra musik att lyssna på och att vara trevlig mot människor är knappast speciellt krävande, bara roligt. Men det är klart...om det hade varit några kunder här så hade det ju varit lite lättare att vara trevlig.
Med hjälp av mina tidigare erfarenheter från söndagar kommer det förmodligen inte bli så mycket roligare än såhär idag, med tanke på vädret. Men jag börjar bli bra på att roa mig själv. Man kan ju alltid vika om alla högar en gång till, tvätta speglarna en tredje gång och putsa lite på hyllorna som för 5 minuter sedan. Nu kanske jag låter bitter, men så är det absolut inte!
Det jag försöker säga är bara att det skulle vara lite roligare om kunderna började hitta hit.

Skit samma, gårdagen var helt ok.
Först var jag en sväng till Kulturhuset och tittade på en fotoutställning. den kan jag verkligen rekommendera!
Sen vidare till Street, Hornstull. Det blev en snabbis bland alla stånd, men det resulterade i en hel del ny inspiration. Inspiration som kom mycket lägligt med tanke på nästa stop hos SoloUniko.
Jag skulle hjälpa Sam att sy en paspoal, det blev såklart en hel del annat pyssel också. Klockan går alltid overkligt fort när man är där, så i vanlig ordning var jag tvungen att rusa till tåget för att hinna fixa med alla förberedelser inför schlagerkvällen.
Kvällen blev mycket lyckad med god mat, äppelpaj, öl, godis och trevligt sällskap. Det var ju synd att Eurovision song contest inte levde upp till mina förväntningar. Men man kan ju inte få allt...

Gissa vem som ringde till The Stray Boys?
Juvelen.
Han hade sett några snygga kläder och ville bli sponsrad. The Stray Boys skulle fundera. Dagarna gick och jag glömde bort att fråga vad de slutligen bestlutade.
Som vanligt så jobbade jag i butiken i söndags. En dag i veckan är jag där, endast en dag och gissa vem som ringde?
JUVELEN!
Han ville komma förbi och hämta grejerna som han blivit sponsrad med. Lotten föll alltså på mig! Utav 7 dagar i veckan, så finns jag där en dag och han prickar in just den dagen.
Så nu har jag inte bara varit på hans spelning, nu har jag även skakat hand med Sveriges svar på Prince.