Söndag den 13 Maj
Inte mycket vårväder idag inte. Regnet står som spön i backen. Tur att man slipper gå ut på ett tag, för som vanligt är jag fast i The Stray Boys butiken på söndagar. Det är i och för sig ganska trevligt att vara fast här. Massa bra musik att lyssna på och att vara trevlig mot människor är knappast speciellt krävande, bara roligt. Men det är klart...om det hade varit några kunder här så hade det ju varit lite lättare att vara trevlig.
Med hjälp av mina tidigare erfarenheter från söndagar kommer det förmodligen inte bli så mycket roligare än såhär idag, med tanke på vädret. Men jag börjar bli bra på att roa mig själv. Man kan ju alltid vika om alla högar en gång till, tvätta speglarna en tredje gång och putsa lite på hyllorna som för 5 minuter sedan. Nu kanske jag låter bitter, men så är det absolut inte!
Det jag försöker säga är bara att det skulle vara lite roligare om kunderna började hitta hit.
Skit samma, gårdagen var helt ok.
Först var jag en sväng till Kulturhuset och tittade på en fotoutställning. den kan jag verkligen rekommendera!
Sen vidare till Street, Hornstull. Det blev en snabbis bland alla stånd, men det resulterade i en hel del ny inspiration. Inspiration som kom mycket lägligt med tanke på nästa stop hos SoloUniko.
Jag skulle hjälpa Sam att sy en paspoal, det blev såklart en hel del annat pyssel också. Klockan går alltid overkligt fort när man är där, så i vanlig ordning var jag tvungen att rusa till tåget för att hinna fixa med alla förberedelser inför schlagerkvällen.
Kvällen blev mycket lyckad med god mat, äppelpaj, öl, godis och trevligt sällskap. Det var ju synd att Eurovision song contest inte levde upp till mina förväntningar. Men man kan ju inte få allt...
Med hjälp av mina tidigare erfarenheter från söndagar kommer det förmodligen inte bli så mycket roligare än såhär idag, med tanke på vädret. Men jag börjar bli bra på att roa mig själv. Man kan ju alltid vika om alla högar en gång till, tvätta speglarna en tredje gång och putsa lite på hyllorna som för 5 minuter sedan. Nu kanske jag låter bitter, men så är det absolut inte!
Det jag försöker säga är bara att det skulle vara lite roligare om kunderna började hitta hit.
Skit samma, gårdagen var helt ok.
Först var jag en sväng till Kulturhuset och tittade på en fotoutställning. den kan jag verkligen rekommendera!
Sen vidare till Street, Hornstull. Det blev en snabbis bland alla stånd, men det resulterade i en hel del ny inspiration. Inspiration som kom mycket lägligt med tanke på nästa stop hos SoloUniko.
Jag skulle hjälpa Sam att sy en paspoal, det blev såklart en hel del annat pyssel också. Klockan går alltid overkligt fort när man är där, så i vanlig ordning var jag tvungen att rusa till tåget för att hinna fixa med alla förberedelser inför schlagerkvällen.
Kvällen blev mycket lyckad med god mat, äppelpaj, öl, godis och trevligt sällskap. Det var ju synd att Eurovision song contest inte levde upp till mina förväntningar. Men man kan ju inte få allt...
Lotten föll på mig
Gissa vem som ringde till The Stray Boys?
Juvelen.
Han hade sett några snygga kläder och ville bli sponsrad. The Stray Boys skulle fundera. Dagarna gick och jag glömde bort att fråga vad de slutligen bestlutade.
Som vanligt så jobbade jag i butiken i söndags. En dag i veckan är jag där, endast en dag och gissa vem som ringde?
JUVELEN!
Han ville komma förbi och hämta grejerna som han blivit sponsrad med. Lotten föll alltså på mig! Utav 7 dagar i veckan, så finns jag där en dag och han prickar in just den dagen.
Så nu har jag inte bara varit på hans spelning, nu har jag även skakat hand med Sveriges svar på Prince.
Juvelen.
Han hade sett några snygga kläder och ville bli sponsrad. The Stray Boys skulle fundera. Dagarna gick och jag glömde bort att fråga vad de slutligen bestlutade.
Som vanligt så jobbade jag i butiken i söndags. En dag i veckan är jag där, endast en dag och gissa vem som ringde?
JUVELEN!
Han ville komma förbi och hämta grejerna som han blivit sponsrad med. Lotten föll alltså på mig! Utav 7 dagar i veckan, så finns jag där en dag och han prickar in just den dagen.
Så nu har jag inte bara varit på hans spelning, nu har jag även skakat hand med Sveriges svar på Prince.
Vincent
Trött och sliten sitter jag på tåget till jobbet. Det blev aldelles för sent igår. Men det var det värt!
Först trevlig pratstund med gamal jobbarkompis som jag inte sett på väldigt länge. Sen vidare till Bernts nya "hemliga" klubb 2:35:1 ( eller vad den heter). Vi skulle titta på en spelning med ett nytt svenskt band som kallar sig Vincent.
Du har säkert hört dom. Det är svårt att undvika 3:s nya reklam. Jag dyker iaf på den så fort jag sätter på tv:n. De andvänder sig utav deras låt i reklamen.
Helt förstummad och faschinerad utav lokalens ipod.feeling slog vi oss ner på några sköna kuddar framför scenen. Det var lagom mycket folk och några meter bort ramlar idol-Markus förbi. Pontare var också där.
Vincent intar scenen, snygga som fan efter att ha blivit stylade av självaste Sam Lambert. Bra jobbat killen!
På mindre än ett ögonblick lyckades de fånga publikens uppmärksamhet och alla gungade med i det härliga reaggie soundet.
Jag kunde inte slute le. Från första till sista sekund har de min totala uppmärksamhet. Jag slås av deras individuella scenspråk och personligheter. Alla har lyckats nicha sig och hittat sin egen roll i bandet och det ser riktigt bra ut! Men framförallt så låter det GRYMT!
Jag vill bara höra mer och blir sur på mig själv när jag tvingas rusa iväg innan spelningen är över. Fan för att bo i Södertälje. Men sånnt är livet...
Först trevlig pratstund med gamal jobbarkompis som jag inte sett på väldigt länge. Sen vidare till Bernts nya "hemliga" klubb 2:35:1 ( eller vad den heter). Vi skulle titta på en spelning med ett nytt svenskt band som kallar sig Vincent.
Du har säkert hört dom. Det är svårt att undvika 3:s nya reklam. Jag dyker iaf på den så fort jag sätter på tv:n. De andvänder sig utav deras låt i reklamen.
Helt förstummad och faschinerad utav lokalens ipod.feeling slog vi oss ner på några sköna kuddar framför scenen. Det var lagom mycket folk och några meter bort ramlar idol-Markus förbi. Pontare var också där.
Vincent intar scenen, snygga som fan efter att ha blivit stylade av självaste Sam Lambert. Bra jobbat killen!
På mindre än ett ögonblick lyckades de fånga publikens uppmärksamhet och alla gungade med i det härliga reaggie soundet.
Jag kunde inte slute le. Från första till sista sekund har de min totala uppmärksamhet. Jag slås av deras individuella scenspråk och personligheter. Alla har lyckats nicha sig och hittat sin egen roll i bandet och det ser riktigt bra ut! Men framförallt så låter det GRYMT!
Jag vill bara höra mer och blir sur på mig själv när jag tvingas rusa iväg innan spelningen är över. Fan för att bo i Södertälje. Men sånnt är livet...