good frames won't save bad paintings

Nu har lillstumpa träffat på sin första uteliggare i Sthlm.

Vi var påväg hem från en lika underbart soft kväll på Folk Operan som vanligt.
Vi hade precis kommit fram till Södra stationen för att ta pendeltåget hem då det plötsligt händer. Jag passerar spärren först. Lillstrumpa har inte riktigt lärt sig åt vilket håll man ska dra kortet för att komma igenom ännu, så det tar en stund för henne. Men tillslut så lyckas hon och mot henne rusar en sliten, illaluktande man. Jag traskar på helt ovetande om vad lillstrumpa går igenom bara några steg bakom mig. Men eftersom han springer mot henne så springer lillstrumpa mot mig. Sin storasyster, sin trygghet. Jag märker att något är fel och vänder mig om frågande och får syn på den trasiga mannen. Jag tar ett steg framåt och gömmer lillstrympa bakom min rygg.
- STOPP!! Vi vill faktiskt inte...det är det enda jag får fram. Men tydligen så lyckades lilla, lilla jag skrämma mannen i fråga som bakade och såg ut att krympa till en liten pojke.

Det enda lillstrympa sa efter att monstret var bortjagat var:
- Jag trodde jag skulle kissa på mig...